
Katedralskolan i Linköping uppmärksammades härom dagen då tjejer på skolan röstats fram som snyggast på facebooksidan ”lamkött”. Det har väckt en hel del uppmärksamhet, både i den regionala tidningen corren här och här, men också i DN och TV4.
Facebookgruppen kan så klart tas bort, men det innebär inte att problemet med en skev kvinnosyn kommer att försvinna. Det är nämligen ett mycket större problem. Vi lever i en kultur där det är viktigt att vara snygg, speciellt som tjej, och det uppmärksammas gärna.
Som tjej tycks det vara viktigare att vara snygg än kompetent, ambitiös eller för den delen intelligent. I varje fall om man vill bli uppmärksammad. Jag vet inte hur många politiska möten jag suttit på då folk har påpekat att jag är snygg eller söt istället för att berättat att jag styrde en bra kampanj eller höll ett bra tal. Den senaste tiden är detta något jag diskuterat väldigt mycket med diverse människor, speciellt inom mitt eget förbund. Många håller med, andra har inte reflekterat över det, men vissa säger ”du förstår ju att det inte är illa menat”.
Min poäng är att när du, speciellt i ett professionellt sammanhang, uppmärksammar en tjej för hennes utseende, skickar du signaler som säger henne att för att få uppmärksamhet ska hon bry sig om sitt utseende. Hon ska inte fokusera på att vara trevlig mot kunderna, skriva en bra motion, hålla ett bra tal, uppmuntra andra människor eller lägga ner tid på skolan. Nej, hon ska nämligen se till att hon är snygg.
Nästa gång du ger en komplimang till någon tycker jag att du ska rikta den till något som personen i fråga presterat snarare än utseendet. Och om du nu får en komplimang på ditt utseende i ett professionellt sammanhang, vare sig det är på jobbet , på ett möte eller av din lärare -säg ifrån!
När någon hälsar på mig med orden ”hej snygging” svarar jag ibland (rätt drygt) ”och förutom att jag är snygg är jag otroligt kompetent och smart”. Då brukar de tänka till.
Fallet med Katedralskolan är en del i ett mycket större problem som många drabbas av. För att komma till rätta med detta och få en jämställd kultur i Sverige måste vi, var och en av oss, reflektera över hur vi uppmärksammar människor och att vi också vågar säga ifrån när det blir fel.
Håller ni med? Kommentera gärna!